Börja om från början...

Ja men det var ett skapligt tag sen...,ja! Och vad är anledningen till denna plötsliga blogglust då? Jo tänkte från och med imorrn köra en 30 dagars GI ala Ola Lauritzson :) Så jag tänkte att om jag skrev lite de kanske jag inte fuskar haha....Känner redan lite smått ångest inför att separera men min kära vän coca cola som är min ända och väldigt stora last! Sen förstår jag ju inte hur man ska kunna överleva utan potatis men det visar sig?! Morgondagens frukost & lunch verkar iofs inte så jääääätte jobbig med ägg & bacon och tacosallad.....men det är ju sockrets man ska klara sig utan, jag riktigt känner huvudvärken komma krypande redan nu! Men vad fan kunde man sluta röka efter typ 10 år så kan dr väl inte vara så svårt att sluta med socker....eller?! Ja det återstår att se :) Wish med luck...jag återkommer...


Sorg

Sitter o pratar med min underbara vän Lisa som desvärre förlorade sin morfar igår... Försöker väl på nått sätt vara ett stöd, men det är aldrig lätt att säga rätt saker :(

En sak jag säger och tror på är att han ser henne & hennes familj och allt dom gör nu och i framtiden..

Jag måste tro på det för att jag vill att min pappa ska se saker jag gör i livet och viktigast av allt vill jag att han ser min fina dotter, hans första barnbarn <3

 Man behöver kanske inte tro på spöken man behöver bara tro på att det finns nått mer än bara död & att allting har en mening hur ont det än gör...

Saknar min pappa varje dag, finns alltid någonting som påminner om honom i min vardag, men det betyder inte att jag fortfarande lever i sorg! Jag har gått vidare men både han och jag vet att han alltid finns i mitt hjärta <3

Så älskade Lisa känner med dig och hoppas att du en dag kan gå vidare med din sorg...Tänker på dig och din familj..

Kärlek

En sån där lördag..

Det vart sent igår med barnvaktningen vi var inte hemma förrän runt tre rycket...och eftersom man inte kom i säng förrän så sent (även om jag sov en stund på mammas soffa) så kändes de ju som Alicia inte sov nånting heller. Men vi låg allt och drog oss imorse och mös en stund :)

Idag har vi bara varit hemma och tagit det lugnt, och även fått fin besök av Alicias farbror...som ska spendera kvällen och jag antar även natten med oss eftersom dom dricker öl här karlarna :) Så steken står i ugnen & rotfrukterna ska snart in dom med, sen blir det rödvinssås ala Gegge till det namnam..

Känner mig dock lite överflödig när Larsa hälsar på han tar ju över min dotter, just nu ligger hon och myser på hans bröst...får hoppas hon blir hungrig snart för det kan han inte bidra med allafall hehe..Skönt med att vara lite fri...varit en sväng på ica fixat lite i köket och varit i tvättstugan, inte ofta man får så mkt gjort annars :)

Nej nu ska jag tjata om mat o kolla om de går fortare då :) Sen blir det nog lite sällskapspel för oss här och efter karlarna försvunnit med systemet påsarna ner i Tobbes bunker sen ska jag ta min dotter och lägga mig i sängen o glo på serier så det så!! Perfekt lördagskväll planerad helt enkelt!!!

Pöss


Förlovad

Denna dagen vart inte bara speciell för att våran älskade dotter vart en månad utan det vart även dagen då jag vart förlovad :)

Tobbe kom hem ropade in mig och Alicia i vardagsrummet och där stod han på knä och frågade om jag ville förlova mig med honom och självklart ville jag det...

Så nu är jag lite lätt i huvudet efter ett glad bubbel <3

Så nu är jag förlovad med mannen i mitt liv, pappan till min vackra flicka, han som gör mig lycklig <3


1 månad

Idag blir min stora tjej 1 månad känns som tiden bara flugit iväg :)

Idag fick vi fin besök av Verro så det vart en promenad ner på samhället först BVC (min dotter följer kurvan mkt bra! ) och sen en liten lunch på Joans...Skönt med lite sällskap och snacka lite skit...

Vaknade idag med världens nackspärr o det är ännu värre nu smärtan förökar sig o går nu ner i ryggen o ut i armen så kan inte sitta vid datorn så mkt längre nu...

Pöss


Min förlossningsberättelse...

Det börjar nog redan i v36 för vi var då hos barnmorskan för vårat "prata om förlossningen" besök, så vi satt där och gick igenom ställningar & smärtlindring osv. Och jag fick höra att jag hade en bra inställning, mest för att jag var så öppen för tips och ideer. Sen efter samtalet var det dags att mäta & lyssna på hjärtljudet och dagen till ära även känna om bebben låg med huvudet neråt eller inte. Så det började kännas och klämmas men hon kunde inte avgöra vilket ledde till att barnmorska nummer två kom in i rummet för att känna och klämma hon med!!! Inte heller hon kunde avgöra om huvudet låg neråt eller inte så vi vart utskickade i väntrummet igen i väntan på att ultraljudet skulle bli ledigt...

Jaha så där satt vi och vänta och fick den geniala tanken attt nu kunde vi ju ta reda på om det var en flicka eller en pojke jag var ju ändå i v36 och vi fick ett till ultraljud. Så in kom vi och själklart låg lillen med huvudet under revbenet på mig och när vi fråga vad det var för kön gick det inte och se....

Vi fick en tid för vändningsförsök på förlossningen i eskilstuna redan tre dagar efteråt, och jag var sjukt nervös eftersom jag bara hört fasansfulla historier om hur hemskt det är och hur ont det gör!! Men jag tänkte bilda mig en egen uppfattning och läste lite runt i bloggar och forum på internet och för många var det smärtfritt o enkelt. SÅ VAR INTE FALLET för mig!!! Vändningsförsöket som misslyckades var det värsta jag varit med om i hela mitt liv....det gör jag inte om. Så vi fick två alternativ föda i säte eller planerat kejsarsnitt, och efter att ha lyssnat på risker och råd valde vi kejsarsnittet.

Vi fick vårt datum redan några dagar efter vändningsförsöket och det kändes helt overkligt att se lappen på kylskåpet, att just den dagen den 27e december skulle vi få barn. Dagarna efter det gick fort, julen bara svischa förbi, kändes inte ens riktigt som jul kändes bara som vi väntade på den 27e! Och till slut kom den <3

Kvällen innan var min mamma & Gegge här och hjälpte till att sätta upp skötbordet, mamma satt även o talade om för mig vad jag skulle packa ner. Vi fikade och jag rökte min sista cigg ( bör tilläggas att jag inte tagit ett bloss sen dess), och efter dom åkt var det dags för mig att förbreda mig med dubbel dusch med desinfektionsmedel. Jag gick o la mig skapligt o bara väntade på att nervositeten skulle komma men kända mig fortfarande lugn. När klockan ringde 04.30 på dagen D var jag fortfarande lugn och hoppade in i duschen för ännu en desinfektion. Och sen bar det av för inställning på förlossningen 07.30.

Vi vart inskrivna och jag fick en "fin" skjorta och några fruktansvärt läckra strumpor som gick upp till låren. En smärtsam nål i armen & dropp kopplades in. Sen fick vi reda på att vi skulle få vänta in läkarsekreteraren för att få en tid för min operation. Vi fick till vår fasa tid på eftermiddagen, och med en fastande mage sen kvällen innan kändes det inge vidare. Men dagen som jag trodde eller vi trodde skulle gå i slowmotion bara svepte förbi och plötsligt var det dags för operation.

Vart iväg körd i min säng med Tobbe vid min sida. Han fick en snygg overall med matchande mössa :) och vi rullades in till ett hemskt rum...operationssalen! Väl där inne fick jag ännu en nål denna gång i andra armen och vart uppkopplad med lite alla möjliga sladdar. Sen var det dags för bedövningen, tyckte inte själva sticket var så farligt men känslan när den slog till var väldigt skum. Sen kom ett tillfälle av dödsskräck då hon började smeta det gula kletet på min mage och jag kunde KÄNNA henne göra det, men fick förklarat för mig att man känner beröring men inte smärta. Sen åkte skynket upp o dom började, hemska slemmiga ljud var allt jag hörde o hela jag var på helspänn. Tobbe däremot var cool lugn o hade ju helst suttit o tittat på andra sidan skynket! Efter vad som kändes som en evighet hörde jag det äntligen...världens vackraste läte...min dotters skrik <3 Då släppte alla spänningar tårarna rann och känslan var överväldigande..

Jag fick titta på henne en snabbis bara sen försvann hon och Tobbe in o hon vart ren o fin och fick världens fulaste mössa :) Sen kom dom ut igen och jag fick ha henne vid mitt bröst en liten stund för att sedan bli lämnad ensam för lagning...
Då och då tittade doktorn över skynket o sa att allt var bra och att jag inte blödde så mycket, jag var lite skeptisk till att dom en efter en försvann ut ur rummet...Men allt gick bra och jag vart körd till uppvaket, efter vad som kändes som en evighet kom Tobbe ner med vår dotter i famnen och jag fick ha henne hos mig igen <3

Den 27 december 2010 klockan 15.04 kom våran dotter Sigrid Alicia Christina Englund till världen hon vägde 3285g och var 49cm lång. Hon är det vackraste jag nånsin sett och hon doftar underbart, och jag älskar henne mer än allt annat!


Början på nått nytt!

Bara för mina vänner Lisa & Emma är så himla seriösa bloggare nuförtiden, vart jag sugen på att börja med min. Men kände att jag var tvungen att tömma den då den var fylld med så mkt negativt och ledsamt. Så en nystart helt enkelt så får vi se hur ambitiös jag orkar vara hehe

För mitt liv just nu är ju allt annat än negativt & ledamt. Mammaledig med världens bästa Alicia, sambo med bästa Tobbe & hans underbara dotter Wilma varannan vecka :) Så trots sömnbrist & total omställning så är lycklig rätta ordet tror jag...

Jag får ta tag i mitt seriösa bloggande lite senare för nu är det nån som vill ha mat här...Antar att det är så här långa inlägg man kommer hinna med ungefär, kanske kan få med nånting spännande senare...

Tills dess Pöss


Linda
RSS 2.0